Hmmm

Idag har vart en sån dag som jag saknat alla mina vänner hemma i Köping.. Att bara få sitta ihopkrupen i ett soffa och snacka, dricka té, äta lite godis och skratta. Ni vet såna tillfällen där den ena vännen bara kan säga ett ord och alla bryter ihop av skratt, den där tystnaden när alla kippar efter andan, man hör ett långt andetag in och sen blir det tyst igen för alla skrattar så hysteriskt att det inte ens kommer något ljud - såna stunder saknar jag. Dock skrattade jag jättemycket nyss när Markus ramlade av stolen/puffen, hihi :)

Nej men jag menar helt enkelt när man bara sitter och pratar i timmar om känslor, livet, senaste skvallret, framtiden, gamla minnen, ett nytt shampoo man testat, drar skämt (som man tar alldeles för långt) och drömmar. Eller att bara kunna sitta helt tysta och ändå känna sig så bekväm och trygg i sina vänners sällskap medan man tittat på en film. Det är det jag saknar.

Att flytta ifrån dessa vänner kan ju tänkas vara helt idiotiskt, men det är också en del av livet. Man gör nya saker, vissa flyttar pga plugg eller jobb, andra flyttar för att uppleva nya länder, vissa behöver förändring och man märker snabbt om man gjort rätt val.
 
Jag är fortfarande nöjd över att jag flyttade, det är inget jag ångrar. Självklart ses man ju snart igen, för det är som jag sagt flera gånger förr - jag känner mig så trygg med mina vänner och jag känner de så väl att jag vet att de alltid finns där. Genom flera år har vi funnits för varandra, så varför skulle det ändras?

Har man äkta vänner, så försvinner de aldrig. De finns vid ens sida hela livet <3